Kategorier
Uncategorized

Ny forskning visar samband mellan COVID och mental hälsa

Nya studier hittade att personer med psykiska hälsoproblem och intellektuella funktionsnedsättningar är mer benägna att smittas av COVID och personer som har haft COVID är mer benägna att utveckla psykiska sjukdomar. Hälsovårdspersonal och individer kan använda denna information för att förbättra förebyggande åtgärder, bedömningar och behandlingar.

En studie ledd av Nora Volkow, MD, direktör för National Institute on Drug Abuse, fann att personer med en psykisk sjukdom har en betydligt ökad risk för COVID-19 infektion. Individer med diagnosen depression eller schizofreni var mer utsatta än de med andra psykiska sjukdomar.

Studien hittade också att bland dem med en sen mental hälsodiagnos var svarta amerikaner mer benägna att få COVID-19 infektion än vita, och kvinnor mer benägna än män. Volkow och kollegor noterar flera faktorer som kan bidra till det ökade risktagandet.

Människor med psykisk sjukdom är mer benägna att befinna sig på platser där infektion kan sprida sig, såsom sjukhus eller gruppboenden. De är också vanligare att de har fler diagnoser, som till exempel hjärt-kärlsjukdom eller diabetes.

De löper tre gånger så stor risk att dö av COVID-19, jämfört med patienter som inte lider av psykisk ohälsa. Enligt en rapport från Fair Health, en amerikansk NGO som fokuserar på kostnader för vård och hälsa. Forskare granskade en databas med försäkringsansökningar från mer än 460 000 patienter med COVID-19 mellan den 1 april och den 31 augusti.

Rapporten föreslår att fler faktorer bidrar till ökad sårbarhet hos denna befolkning, däribland den högre risken som följer med att bo i gruppboenden och med att få personlig omsorg av vårdare eller terapeuter.

Personer med utvecklingsstörningar och intellektuella funktionsnedsättningar är mer benägna att ha underliggande kroniska medicinska diagnoser. Det kan exempelvis handla om respiratoriska och metabola sjukdomar. Studien visar också på andra potentiella ekonomiska och sociala faktorer, som t.ex. en ökad benägenhet att arbeta inom serviceyrken och att använda sig av allmänna transportmedel.

Följande andra riktlinjer kan vara utmanande för vissa i denna population. En tredje studie, rapporterad i The Lancet, visade att personer som har blivit diagnostiserade med COVID-19 är mer benägna att utveckla mentala hälsoproblem jämfört med personer som är på väg tillbaka till full hälsa efter andra akuta hälsokontakter.

I studien framkom att 19,5% av patienterna som diagnostiserades med COVID-19 fick en psykiatrisk diagnos inom tre månader, däribland 5,8% som inte hade någon tidigare psykiatrisk historia. Studien granskade elektroniska hälsoregistreringar av mer än 62 000 personer som diagnostiserades med COVID-19 mellan januari och augusti 2020.

Studien hittade att personer med en förutbestämd diagnos av en psykisk sjukdom är 65% mer benägna att bli diagnostiserade med COVID-19, oberoende av kända fysiska riskfaktorer. Studiens författare rekommenderar att mental hälsohistoria diskuteras vid bedömning av COVID-19 och det finns ökad mental hälsa efter en diagnos.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.